Det sunda förnuftet sänds över sundet – radio ”Danmarks röst” om genusvansinnet

 

Inför dagens radioprogram tog jag på mig mina genusglasögon i hopp om att hitta något vettigt i träsket av genusvansinne – men fann inget… Är mina glasögon för stereotypt utformade?

DANMARKS RÖST  heter ett nytt radioprogram som i sommar sänder sunt förnuft en timme om dagen över sundet med svenska debattörer, författare, opinionsbildare, akademiker och journalister. Mikael Jalving, som är dansk journalist och författare till Absolut Sverige – en resa i tysthetens rike, är programledare. Idag tog jag på mig genusglasögonen och medverkade för att diskutera genusvansinnet. Sega strukturer går som bekant att förändra – från genusmaffians verksamhet vet vi att det går att rasera flera årtusenden av civilisationsbygge och kulturskapande, men att det tar tid. Det kan faktiskt ta flera decennier, men det går – bara man viger sitt liv åt lobbyarbete, infiltration, skuldbeläggande av meningsmotståndare, begreppsförvirring i den offentliga debatten och mental utpressning av sina medmänniskor och slutligen tömmer hela statskassan för sina blygsamma gensuprojekt, så kan man få en hel samhällsstruktur att kollapsa på nolltid.

Om dagens program: ”Vi tar upp genusfrågan ur olika perspektiv. Är det tabu att prata om kvinnors våld mot män? Har genusdebatten gått överstyr? Medverkande journalisten Ingrid Carlqvist, psykologen Eva Rusz och matematikern Tanja Bergkvist. Programledare: Mikael Jalving.”

Här kan ni lyssna på DAGENS PROGRAM  (lyssna direkt eller ”Hent” till vänster och gå ut i solen och lyssna på det) och här är arkivet med de tidigare programmen (eller se huvudsidan) – missa nu inget! 🙂

Ett ganska populärt yrke i Sverige idag är genuspilot

Genusexperterna och förändringspiloterna, som gjort sig en karriär på att undersöka andra (verkliga eller inbillade) maktstrukturer, har nu byggt upp och institutionaliserat en egen maktstruktur där de själva sitter på toppen av luftslottet och gnäller om hur förtryckta de är eftersom statskassan tagit slut – de är ju inte färdiga än. Genusvansinnet är nämligen den permanenta revolutionen i all sin prakt – det har man har sett till genom att få till stånd lagtexter som ger utrymme för minst flera seklers genusarbete, som tex proposition 2005/06:155 med det nya övergripande jämställdhetspolitiska målet där man fastslår att det är resultatet i form av utfallet (en 50/50-könsfördelning inom alla yrkeskategorier och på alla arbetsplatser) som avspeglar ett jämställt samhälle. I propositionen fastslås också att maktbegreppet är centralt och ska förstås som att kvinnor och män har samma rätt, möjlighet och förmåga att påverka samhället och sitt eget liv. För det första kan man inte lagstifta om ett på förhand givet utfall utan att offra den fria viljan (men den har man inte avskaffat i lagtexten, därav behovet att istället omdana människan), och för det andra kan man inte heller lagstifta om samma förmåga (man skiljer i klartext på möjlighet och förmåga). Jag vill gärna kunna lyfta lika tunga vikter som chefen för nationella insatsstyrkan, eller ännu hellre kunna lyfta hela Nationella Sekretariatet och kasta upp det med flykthastigheten på 11.2 km/s  så att det lämnar Jordens gravitationsfält, men ingen lagstiftning i världen kommer att ge mig den förmågan att ”påverka samhället och mitt eget liv” genom att utföra denna heroiska handling.

 

Trots att jag införskaffade nya ännu mer genusmedvetna genusglasögon fann jag inget vett i vansinnet… Kan någon tipsa mig om en ny optiker?

Nationella Sekretariatet för Genusforskning är en central aktör och har som bekant ett regeringsuppdrag att ”med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga.” Jag skulle gärna vilja se listan på ”lämpliga metoder” – men i Sverige behöver vi inga indoktrinerings-anstalter eller omskolningsläger eftersom man ju inhyst genuskommissarierna i alla redan befintliga myndigheter. Det finns program där man diskuterar djupa frågor som tex flanösstrategier i P1  där en lektor i genusvetenskap promenerar runt med radioproducenten för att undersöka ”flanösstrategier” – vad som driver gåendet, om en kvinna kan röra sig planlöst, när strosandet övergår till irrande, och vems utomhuset egentligen är, så lyder programförklaringen – se själva. 🙂

”Go back, we fucked up everything” Talande. Genusmaffian driver evolutionen baklänges.

Men vad spelar det för roll, när även utomhuset övertagits av genusmaffian, när alla vägar leder till genusvansinne och strosandet bara är en illusion eftersom irrandet i Genusland bara för oss längre ner i det irrationella träsket? Varför förklarar man inte i programmet hur en annan flanösstrategi ser ut där man kan promenera ut ur den rikstäckande galenskapen? Det måste man väl kunna, allt går ju – eller det är just det som är frågan, går det att gå så att man kan gå ut ur P1-programmet och in i ett program utan genusperspektiv? Det är en intressant fråga, för om man inte kan gå ut ur genusvansinnet så måste man uppenbarligen simma över sundet, och vem har den fysiska förmågan, även om den är lagstadgad i proposition 2005/06:155? Kan man promenera in på P1:s redaktion utan sina genusglasögon, eller övergår strosandet då i ett irrande som för en in i ett madrasserat rum? Det finns fortfarande frågor som inte avhandlas i svensk media – vems är utomhuset om man glömt sina genusglasögon och vilken optiker ska man vända sig till om de befintliga genusglasögonen inte fungerar – när förnuftet inte lämnar en trots nya genusglasögon?

Glöm inte att lyssna på programmet nu  och sedan de föregående programmen i arkivet om ni missat dem!!

Lästips! En sammanfattning av genusvansinnet i Genusföredraget: Att rasera en nation med genusvansinne, normaliseringsprocesser, nya propositioner och förändringsagenter och -piloter.  Eller botanisera bland Alla inlägg.

Tillägg! Det här blev ju det kortaste inlägget jag skrivit på år och dag – erkänn att ni är chockade! Jag måste ha fått solsting av att ha bytt genusglasögon hela dagen… Dessutom börjar jag inte prata förrän 27 minuter in i programmet – kan ni tänka er att jag var tyst i hela 27 minuter!?  🙂 Ofattbart, jag måste byta optiker…