Genusdocent om genuskritik i Corren: ”surrealistiskt.” Och lite om Insynsrådet

VARNING FÖR LÅNGT INLÄGG IGEN

Jag förstår inte vad Klinth vill ha sagt. Vad är problemet?

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion beskriver en docent vid Linköpings universitet känslan av att läsa genuskritiska synpunkter i Corren som ”surrealistisk”. Correns chefredaktör och ansvariga utgivare Charlotta Friborg har svarat direkt under brevet, och igår publicerades min replik, eftersom Klinth bland annat reagerat på intervjun med mig i Corren 1/8.  Det är lite svårt att förstå exakt var skon klämmer – Roger Klinth framför nämligen inte någon saklig kritik utan tycks snarare i brist på argument ägna den värdefulla plats han bereds på Corren till att leta efter SD-kopplingar hos både mig och ledarredaktionen. Istället för att försvara genussamfundets förehavanden och lyfta fram den enormt viktiga funktion detta fyller i Sverige (något exempel åtminstone?), inte minst eftersom han själv i allra högsta grad, ska det visa sig, har en aktiv roll i det genusindustriella komplexet, något han glömmer att nämna i sitt öppna brev.

Här är det öppna brevet (själva länkarna har dock jag lagt till) av docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”:

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ifrågasätter Roger Klinth hur tidningen argumenterar kring familje- och jämställdhetspolitik. Han tycker argumenten sammanfaller med Sverigedemokraternas synpunkter. Roger Klinth är docent vid Linköpings universitet med familje- och jämställdhetspolitik som forskningsområde.

Det senaste halvårets ledare i Corren reser en rad frågor om tidningens politiska hållning i jämställdhetsfrågor. I ledaren från 1 augusti ges till exempel bloggaren Tanja – beskriven som ”en av Sveriges tyngsta granskare av genuspolitiken och vad den leder till” – stort utrymme att framföra sitt budskap. Under rubriken ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket”  förekommer ord som ”genusvansinne”, ”galenskap”, ”fördumningsindustri” frekvent i såväl referaten som i ledarskribentens egna analyser. Artikeln avslutas med en förhoppning att Tanjas ”varnande röst” ska kunna hjälpa andra länder att inte ”styra ned i genusfällan”. Ledarskribenten skickar också med en uppmaning till Fredrik Reinfeldt att utse bloggaren till ny jämställdhetsminister.

Läsningen känns närmast surrealistisk. Har jag hamnat på insändarsidan eller råkat ratta in Ring P1? Är detta verkligen en ledarartikel i en välrenommerad svensk dagstidning? Några dagar senare  går Correns ledare i samma stil tillrätta med ”hippiepedagogerna” inom dagisvärlden och ”deras andliga arvtagare genuspedagoger och mångfaldskonsulenter” – som vill ”frigöra människan från hennes traditionella lojaliteter till nationen, familjen och religionen”. Uppenbarligen verkar Correns ledarskribenter ta avstånd från såväl vänsterblockets som alliansregeringens familje- och jämställdhetspolitik. Det enda parti som i sitt partiprogram kräver att genuspedagogik och mångfaldsarbete ska avskaffas och att familjen och nationen ska utgöra det svenska samhällets primära kollektiv är Sverigedemokraterna (SD).

Att den bloggare som Correns ledare ville utnämna till ny jämställdhetsminister i sin blogg hyllar SD:s jämställdhetspolitiska talesman Mattias Karlsson för att vara en av få folkvalda som stått upp mot ”genusvansinnet” [1 , 2 ] gör mig än mer betänksam. På sin hemsida riktar också SD i Uppsala ett varmt tack till bloggaren Tanja som varit en av huvudattraktionerna vid ett seminarium med rubriken ”Genusvetenskap – galenskap eller vetenskap?” [1 , 2 ] När jag tar del av en intervju på nätet med ledamoten i SD:s kvinnoförbund, Hanna Wigh, kan jag konstatera: Corren verkar med stor precision ha prickat in SD familje- och jämställdhetspolitik. Till och med ordval och formuleringar känns igen. Liksom Correns ledare efterlyser Wigh ”sann jämställdhet” i stället för det ”vansinne” som gäller i dagens politik.

Mot bakgrund av detta menar jag att Corren är svaret skyldig.Vilken politisk ståndpunkt har egentligen tidningen i frågor om jämställdhet och mångfald? Är det i själva verket SD:s familje- och jämställdhetspolitik man torgför i ledare efter ledare?”

ROGER KLINTH, DOCENT VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

Svar från Chefredaktören

Corren har på ledarplats ifrågasatt att genusteori används som överordnad förklaringsmodell inom vitt skilda fält av samhällslivet. Vi välkomnar en nyanserad debatt i jämställdhetspolitik, liksom i de andra samhällsfrågor som berörs på ledarsidan.

När Roger Klinth sin debattartikel drar likhetstecken mellan Correns linje på ledarplats och SD:s politik ägnar han sig åt ”guilt by association”. Det kan knappast kallas en saklig argumentation och är därför svårt att bemöta. Intressantare – och mer konstruktivt – vore om Roger Klinth i stället klargjorde sin egen ståndpunkt.

Charlotta Friborg

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Min replik till Klinth (17/8): ”Självständig tankeverksamhet” 

Att undersöka och belysa vad genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken, är både en medborgerlig rättighet och skyldighet. Det skriver Tanja Bergkvist i sitt svar till Roger Klinth.

Replik till Roger Klinth, Corren 12/8

I ett öppet brev till Correns ledarredaktion ondgör sig genusforskaren Roger Klinth över att flera personer öppet vågat kritisera svensk genusverksamhet och i synnerhet att detta skett utanför en insändarsida eller Ring P1. Klinth beskriver känslan som ”surrealistisk”. Correns ledarskribenter ska, utöver att i minst ett halvårs tid ha ägnat sig åt självständig tankeverksamhet i öppen dager, dessutom ha använt sig av begreppet ”sann jämställdhet”, en ordkombination som enligt Klinth även en gång uttalats av en SD-politiker i en intervju på nätet.

Dessutom har ”bloggaren Tanja”, det vill säga undertecknad, i en intervju publicerad på Correns ledarsida (1/8) fått ”stort utrymme att framföra sitt budskap”. Istället för att formulera saklig kritik mot detta ”budskap” där jag framför konkret kritik mot flera inslag av genusindustrin, finner Klinth istället även här en SD-koppling. Den består dels i att SD på sin hemsida lyft fram en föreläsning jag höll för en borgerlig studentförening 2009, och dels i att jag lyft fram en interpellationsdebatt i Riksdagen där SD framförde kritik mot de inslag i program JÄMI som jag just hade bloggat om [1,  2 ]

Själv är Klinth inte bara ordförande  i Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings Universitet utan även projektledare för den nya lärarutbildningen, där han troligtvis själv får ganska stort utrymme att framföra och implementera sitt eget budskap på kommande lärargeneration.

Klinth ingår även i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning, med uppdrag att ”verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning” samt att genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning ”aktivt främja spridningen av dess resultat” (Svensk Författningssamling). Att i ett sådant läge, som privatperson eller ledarskribent, undersöka och belysa vad denna genusforskning som ska genomsyra hela samhället innebär i praktiken är både en medborgerlig rättighet och skyldighet.

TANJA BERGKVIST, FIL DR MATEMATIK

Ni inser liksom jag att det var en stor prövning för mig att skriva en text på 1.800 tecken inkl blanks, liksom det brukar vara med Axess-krönikorna på 3.500 tecken, och därför är det ju tur att jag har en blogg att brodera ut allt på, så att den fullständiga bilden framträder. Låt mig först lyfta fram Nationella Sekreatriatet för genusforskning. Vi kan läsa om uppdraget i SFS 1997:61 Att forordningen är upphävd genom SFS 2009:1574. Vad detta innebär är inget annat än att Nationella Sekretariatet genomgår en organisatorisk förändring. Uppdraget förblir dock exakt detsamma, vilket ni kan försäkra er om i ”Uppdrag och anslag ligger fast när sekretariatet byter hemvist” i det forskningspolitiska nyhetsbrevet Genusperspektiv 5-6/09  (se överst sid 10, svarar mot sid 6 i pdf:en) som ges ut av Nationella Sekretariatet för Genusforskning. För att vara riktigt säker på att inte politikerna tagit sitt förnuft till fånga, kontrollerade jag detta en extra gång genom att ringa upp sekretariatet i samband med inlägget Det var ju på tiden!

2§ Sekretariatet skall med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att betydelsen av genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. Detta skall ske genom utredningsarbete, opinionsbildning och informationsspridning samt på de andra sätt som sekretariatet finner lämpliga. I sekretariatets uppgifter ingår bl.a. att

– överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt främja spridningen av dess resultat,

– analysera behovet av genusforskning inom alla vetenskapsområden, och

– arbeta för ett ökat medvetande om genusforskningens och genusperspektivens betydelse.

Naturvetare - ovana vid vetenskapsteori- och kritik

Insynsrådets uppgift är att  ”fungera vägledande och rådgivande för sekretariatet i strategiskt viktiga frågor”. I insynsrådet har Klinth sällskap av både Margaretha Fahlgren och Tiina Rosenberg. Fahlgren minns vi från projektet ”Gränsöverskridande möten” som beviljades 10.8 miljoner av Vetenskapsrådet för följande: ”Det senaste decenniets utveckling vad gäller förståelser av sex/gender inom naturvetenskap respektive genusvetenskap är i mångt och mycket till synes motstridiga, vilket skapar ökade spänningar mellan forskningsområdena. Vi vill ta dessa spänningar och konflikter på allvar… Naturvetare kan vara ovana vid vetenskapsteori och -kritik, och frågande inför varför och hur ett genusperspektiv på naturvetenskaplig forskning ska kunna anläggas.”

Klinth har också under tre år (se intervju från 2010) varit styrelseledamot i NIKK (Nordiska Institutet för Kunskap om Kön), vars direktör Solveig Bergman på en genuskonferens 2009 (6th European conference on gender equality in higher education) gav uttryck för åsikten att ”Excellenssatsningarna och elitiseringen av högre utbildning korresponderar inte med jämlikhets- och jämställdhetssträvandena inom akademin” (se sid 4 i denna pdf  under Får jämställdhet plats på framtidens universitet?).  Själva har genusforskarna dock tre egna av Vetenskapsrådet finansierade excellenscentra – varav ett i Linköping, med övergripande tema ”Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier”. Läs mer om hur denna excellensmiljö vill skapa ett europeiskt centrum för excellent transnationell genusforskning i Linköping  – här!

Ju gulare desto högre genusvetardensitet

Jag antar att man sedan kommer att få medel för att granska sin egen excellenssatsning ur ett genusperspektiv i vanlig ordning.  I vilket fall, Linköping kommer att bli ett Transnationellt Genuscentrum dit all världens genusforskare kommer att vallfärda, och de gemensamma galenskaperna, eller jag menar forskningsresultaten, kommer sedan att spridas ut till vår okunniga befolkning. Inte minst har Klinth en unik chans att göra en stor insats här som utbildningsledare för den nya lärarutbildning som startar hösten 2011, dvs nu. Jag har redan börjat räkna på utvecklingen, som ni kan se på kartan till vänster.

Det är lätt att normalisera det man finner lämpligt genom daglig propaganda

Men ojdå – även NIKK:s direktör Solveig Bergman som jag just nämnde är visst med i Nationella Sekretariatets insynsråd. Tänk vad liten världen är. Vi får via media ofta uppfattningen att genustänkandet är allmänt utbrett och omfattas av folkflertalet, även om vi själva, hur vi än letar med ljus och lykta, aldrig kan finna någon i just vår egen bekantskapskrets som omfamnar genusvansinnet. Men nu får man ju nästan känslan av att det är en liten krets genusfanatiker som styr och ställer i riket, det tycks intressant nog vara samma personer som återkommer i flertalet stora genusprojekt. Vad mer kan vi säga om NIKK? På hemsidan kan vi läsa om att genusforskarna använder Island som ett ”nordiskt laboratorium”  eftersom ”Den lilla mängden människor gör att det är enklare att identifiera pågående maktstrukturer”. Själv skulle jag vilja hävda att det av naturliga skäl då är bättre att använda Nationella Sekretariatets insynsråd som laboratorium. Låt mig formulera en projektansökan till Vetenskapsrådet genast:

Ansökt belopp: 12 miljarder men om möjligt hela statskassan

Titel: Makt och genus i Insynsrådet

Projektbeskrivning: För det första kan vi konstatera att insynsrådet inte är jämställt  – det finns 9 kvinnor men bara 3 män! Man borde sopa rent framför sitt eget hus innan man raserar andras med en ångvält fulltankad med genuspropaganda. Målet är alltid 50% av vardera könet, så här återstår mycket arbete. I synnerhet om man har ett regeringsuppdrag att pådyvla hela det omgivande samhället sin verklighetssyn och pröva sina idéer och projekt i den experimentverkstad som Sveriges medborgare utgör. För att inte tala om de olika disciplinerna inom akademin som genom att få sina patriarkala grundvalar raserade, ofta kamouflerade i ord som ”vetenskap”, måste göras ”jämställda” (läs om den nya genusfysiken här). Då måste man själv föregå med gott exempel.

En naturlig fråga (naturlig och naturlig, men fullt rimlig i genus-Sverige) som inställer sig är om detta går att åtgärda teoretiskt genom att tre av kvinnorna rekonstruerar sitt kön till manligt. Men då det handlar om biologiskt kön för 50/50-utopin så är detta tveksamt, om inte KI:s nya avdelning (som enda i världen) med ”biologisk genusmedicin”  ska ta sig an det här. Emedan det i andra länder är fullt lagligt att tala om biologiska skillnader i medicinska sammanhang, har detta länge varit tabu för den svenska läkarkåren, ändå tills man fick tillåtelse av Genusmaffian, men då genom att ta in genusforskarna, helt utan medicinsk utbildning, i verksamheten – man skapade det nya ”tvärvetenskapliga” området ”genusmedicin”. Utan genusvetarna skulle läkarna aldrig komma på, eller snarare våga, tala om biologiska skillnader som faktor vid sjukdom.

Vinnova har utbildat 15 "förändringspiloter" som ska vara genusmedvetna

Detta är ett sådant exempel på när Insynsrådet genomför något strategiskt viktigt, trots att det självt inte är jämställt, genom att uppfinna ”nya” forskningsområden som befolkas av genusforskare med fingrarna i syltburken. Vinnova har som bekant nyligen utbildat 15 ”förändringspiloter” som ska bli genusmedvetna i sin bedömning av projektmedel för tekniska innovationer (Vinnova är ett statligt verk under Näringsdepartementet som delar ut projekt för 2 miljarder kronor om året, Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet med uppdrag att öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige). Genusforskaren Robert Hamrén som är ansvarig för genusperspektivet på Vinnova (!) anser att ”Genusvetenskapen utvecklas starkt och ställer nya frågor inom rådande paradigm. Det är det som behövs för innovativt nytänkande.”  (se sid 4 i nyhetsbrevet GP 5-6/09  under ”Förändrat Vinnova redo för nya genusfrågor”) Som exempel på innovativt nytänkande tar Vinnovaanställde genusforskaren Hamrén upp klimatfrågan: ”Om vi gör en utlysning om klimatfrågor utan genusperspektiv får vi inte reda på vem som far illa och vem som skitar ned”.

Hur mycket skräp produceras på en genusfestival?

Om man nu tittar på Nationella Sekretariatets Insynsråd  så ser man att även denne Robert Hamrén, som av en slump, ingår där! Med samma insiktsfullhet som Hamrén, hävdar jag att om man inte granskar Insynsrådet ur ett genusperspektiv, ser man inte vem som far illa, vem som skitar ner, och vem som drabbas av att rådet inte är jämställt. Detta projekt är också tänkt att utreda vilka genusstrukturer som reproduceras och upprätthålls av medlemmarna i insynsrådet liksom att utreda om råden de ger på sikt kan tänkas leda till samhällets (så som vi känt det hittills) slutliga kollaps. Vidare kan det finnas inslag av elitism. Några medlemmar av insynsrådet kan befinna sig högre i hierarkin genom att de tilldelats mer pengar än andra eller skrivit galnare forskningsartiklar som uppmärksammats mer än andra. Och hur påverkar det självbilden hos insynsrådets medlemmar när jag bara tagit upp ett par av namnen här på bloggen och i denna ansökan  medan jag utelämnat andra eftersom jag just nu inte orkade googla mer eftersom jag redan har 50 fönster öppna och datorn blivit lika seg som genusstrukturerna i insynsrådet.

Sekretariatet ligger i Göteborg, så genusvetartätheten är ganska stor där också (det gula).

Som sagt, genusvetare kan vara ovana vid logiskt tänkande och oförstående inför varför ett genusperspektiv inte behöver anläggas på en upplåst badboll eller en brödrost i Nationella Sekretariatets kök. Det kan också vara så att köket måste saneras från ohyra, inte minst för att flertalet mosade kackerlackor tycks vara av manligt kön, och KI:s institut för genusmedicin måste sättas att undersöka om det är en naturlig död eller om det kan vara så att det finns genusaggressioner som kanaliseras genom insynsrådet. Men inte minst – hur kommer det sig att det är samma nätverk av personer som sitter i alla genusstyrelser, får alla pengar och all makt även i det omgivande samhället? För att titta på den tredje och sista mannen i insynsrådet, Magnus Åberg (lektor i genusvetenskap) så har han tilldelats 1.6 miljoner för att genomföra en utbildning i ”jämställt akademiskt ledarskap”:

” Utbildningen kommer att drivas som ett samarbete mellan universiteten i Karlstad, Örebro och Mittuniversitetet samt högskolorna i Halmstad, Gävle och Försvarshögskolan.
– Tanken är att bidra till utvecklingen av ett jämställt akademiskt ledarskap inom lärosätena i samarbetet. Det ska baseras på en genusvetenskaplig grund, säger Magnus Åberg som är lektor i genusvetenskap… Utbildningen motsvarar 7,5 högskolepoäng och börjar nästa vår. Under ett år kommer sedan fyra till sex personer från varje lärosäte att gå utbildningen. Erfarenheterna från projektet ska följas upp och dokumenteras i en rapport som sprids till samtliga svenska högskolor och universitet.”

” Det andra projektet som beviljats pengar är ett samarbete med Maria Hedlin, doktor i pedagogiskt arbete, och Linnéuniversitetet. 835 000 kronor ska användas för att göra lärarutbildare mer medvetna om genusproblematik inom lärarutbildningen”

Ska blivande lärare verkligen begravas i en hög med genuslitteratur?

Jag är också för ett jämställt ledarskap men tveksam till varför detta måste baseras på genusvetenskaplig grund (som jag skrivit om tidigare är genusforskarna själva störda av att just de måste syssla med praktiskt jämställdhetsarbete eftersom detta då kan sammanblandas med ren genusvetenskaplig forskning (man vill ju ha medel för båda…) , se tex sid 5 i denna pdf under ”Vad har genusforskning med jämställdhet att göra?”). Jag vill här också poängtera att den oändligt långa och tydligen ännu ofullständiga, lista på ”Genuslitteratur relevant för lärarutbildare”  uppenbarligen inte räcker. Lärarutbildare kan aldrig bli genusmedvetna nog. Jag undrar hur mina studenter som jag hade på lärarprogrammet 2005-2007 (som jag dessutom examinerade på normer) klarat sig i livet, då jag inte läst en enda bok på den där listan – utom Moira von Wrights ”Genus och text” – som är med! Men den läste jag ju först nyligen. Det var nog därför det gick så bra i höstas för för mina studenter på IT, Energisystem och Miljö- och vattenteknik som klarade tentan i flerdim.  Det var för att jag läst och bloggat om Genus och text (här och uppföljaren här).

Detta projekt vill slutligen undersöka hur samhället överlevde, och hur en civilisation överhuvudtaget kunnat uppstå, utan att genusvetare övervakat verksamheten i Världsalltet. Hur kunde vi utvecklas från grottstadiet utan genusforskare, och varför har vi inte längre en samlar- och jägarkultur, eller utgör genussamfundet ett exempel på ett sådant genom att det dammsuger myndigheter på skattepengar och jagar alla som inte låter sig kuvas? Detta är en öppen fråga som jag hoppas kunna besvara med 12 miljarder. Jag vill även passa på att slå ett slag för min senaste genusartikel (Den Postsexuella Realismen dekonstruerad som en paradox) som jag hoppas belönas med ett guldregn och flera viktiga poster i alla myndigheter. Artikeln får inneha posterna tills vidare eftersom jag själv lär vara upptagen med att granska insynsrådet. Men ni kan sätta in alla ersättningar på mitt konto.

Vänligen och med könskodad hälsning,

Tanja Bergkvist

Fan! Jag kom på att jag ju nyligen tömde statkassan med min förra genusansökan! 🙂

Nåja, skattepengarna kommer att ha rullat in igen tills min aktuella ansökan är behandlad.

Aktuella länkar:  Intervju med mig på Correns ledarsida (1/8): ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket” , Docent Roger Klinth (12/8): ”Vilken genuspolitik driver Correns ledarredaktion?”, Replik till Klinth (17/8) ”Självständig tankeverksamhet”, Förskoleplikt och avskaffad fri lek, Homo Sovjeticus på dagis? 

Läs förresten ”Det är svårt att se skogen för alla genus”  av Anna Rennéus Guthrie (Gender and forestry är ju stort i Sverige). Namnet  låter bekant, det var hon som intervjuade mig för två år sedan till en artikel i Borås tidning: ”Hon är trött på genushysterin”. Se även läkaren och bloggaren Pelle Billings inlägg om Klinth. Det är för övrigt återigen dags för årets Heterohatets dag (Pelle B även på Newsmill: ”Genusvetare samarbetar med våldsbenägna revolutionärer” ). Läs mer om detta på Axess-bloggen. Glöm inte följa Genusnytt: ”Gubbar skalade Simpsons för att stärka Patriarkatet”, och mer om genudebatten på Aktivarum-bloggen och Matte Matiks blogg.

Just det ja, någon person påpekade i förra inlägget att jag glömt nämna en av alla mina titlar – konstnär! 🙂  Det stämmer, jag är även konstnär så klart – se mitt bidrag till den moderna konsten! Jag samlade ihop flera titlar i min titel ”allvetare” men det kanske inte framgick. Nåväl, nästa konstverk kommer bli mer handgripligt – det kommer att bestå i en liten mental revolution som kommer att göra oss fria och lyckliga, med jämställdhet utan inslag av genusvansinne, ömsesidig respekt för allas fria val, och framförallt en utbildning i fysik baserad på naturlagar och inte abstrakta genusresonemang som anser att det inte är naturligt för kvinnor att tänka logiskt. Det är inte heller ”naturligt” att läsa eller skriva men vi gör det ändå. Eller i alla fall jag –  jag skriver och ni läser, något annat hinner ni ju inte göra när jag skriver så här långa inlägg. Ni måste dock förstå att det här är ett sätt att träna upp ert tålamod, endast utrustad med ett enormt sådant kan vi störta Genusväldet. Kan man läsa ett helt inlägg av mig kan man klara allt.

Intervju på Correns ledarsida, mina aktuella titlar, IQ-testfrågor och Sverige som ett slutet system

VARNING FÖR JÄTTELÅNGT INLÄGG!

Hej alla! Jag är ledsen att jag inte återkom med ett inlägg som skulle utgöra en fortsättning på det förra, det passade sig inte att publicera ett starkt humoristiskt inlägg just när tragedin i Norge ägt rum, så jag skippade de planerna förra helgen (men sparade textmassan till kommande inlägg) och tänkte att jag istället skulle montera ihop några IKEA-hyllor medan jag följde händelseutvecklingen i radio. IKEA har jag skrivit om tidigare (Lusttur på IKEA) vill jag minnas, och det var som bekant författaren och läkaren Richard Fuchs som insåg att ”Livet är som att sätta ihop en möbel från IKEA: det är svårt att förstå  vad det går ut på, man får inte bitarna att passa ihop, någon väsentlig del saknas alltid och slutresultatet blir inte alls vad man hade hoppats på.” Dock, när jag monterade ihop några Billy bokhyllor saknades inga bitar, spånplattorna smulades inte sönder och slutresultatet blev just vad det skulle bli – mer förvaringsutrymme för blandat genusvansinne jag printat ut från nätet de senaste åren, och som trängt undan mina matteböcker och sju års lager av samlade forskningsartiklar från nätet, något som jag egentligen borde blogga om istället. Innehållet i forskningsartiklarna alltså. Alla borde exempelvis känna till att

Där är en positiv testfunktion och betecknar Lebesguemåttet. Men det där struntar ni väl fullständigt i, och än mindre att jag kan få in det på SVD Brännpunkt, trots att den där testfunktionen hade kunnat testa den allmänna bildningsnivån långt mer effektivt än ett Vem vet mest?-frågeprogram på SVT. 10.000-kronorsfrågan hade varit att utveckla det här och leda Lemma 8 i min doktorsavhandling i bevis, sid 31 här (eller här i Math Research letters) men ingen gav mig 10.000 kronor för det, och det visar hur långt förfallet gått. Exakt hur långt det gått har jag summerat i en tidigare formel som jag kommer att uppdatera inom kort och publicera här på bloggen, och om möjligt på SVD Brännpunkt eller DN Debatt, om de tar in latex-dokumentet. I vilket fall, för de nya läsare som tillkommit idag pga min intervju i Corren som jag förhoppningsvis kommer till snart om jag bara kan sluta skriva, så började mitt bloggande med att jag skrev två artiklar som publicerades på SVD Brännpunkt (Genusvetare förvirrar barnen och Vetenskapsrådets genustrumpet).

I vilket fall hade det funnits fördelar med att blogga om matematik istället för genus och vansinne, inte minst för att medan det i andra sammanhang ses som negativt att generalisera, är detta något som faktiskt är både tillåtet och tillrådligt inom matematiken, och i matematiken kan man dessutom generalisera utan att dra förhastade slutsatser. Om man generaliserar sina resultat så att de täcker så många fall som möjligt så slipper man nämligen behandla alla specialfall, särfall och psykfall var för sig. Detta sparar en hel del tid.

Jag ser att några hundra personer kommit till min blogg den senaste veckan genom att googla det aktuella ordet kulturmarxism. Detta är intressant, eftersom jag vad jag vill minnas bara tagit upp det i ett enda inlägg, nämligen i moment två i kursupplägget på min kurs Härskarteknik 7.5 hp  som jag hoppas att ni alla gått. Även Genusmaffian håller i kurser i härskarteknik, men dessa saknar synliga kursupplägg, vilket man ironiskt nog kan se som utövandet av härskarteknik nummer tre: ”undanhållande av information”. Genusmaffian gör sig även ofta skyldig till härskartekniken ”Osynliggörande” som innebär att ”Att tysta eller marginalisera oppositionella genom att ignorera dem” (källa). Ett exempel är när jag skulle debattera genuscertfiering i Filosofiska Rummet (lyssna här  eller här), och man inte lyckades få någon tid att fungera för Tiina Rosenberg, vilket resulterade i att jag fick vara ensam kvinna i studion med tre manliga professorer och en manlig programledare och en manlig ljudtekniker. Ska det vara genusjämställt eller var det tänkt att någon skulle dekonstruera sitt kön precis före programmet?

Göran Bexell, jag, Tomas Brage och Svante Nordin

Dock ”tog jag för mig” som det heter, på bekostnad av alla männen i programmet och pratade mest, då jag hade mest att säga eftersom jag scannat av hela projektrapporten om genuscertifiering med mitt fotografiska minne och sedan återgav kriterierna, vilket fick förre rektorn för Lunds Universitet att sätta kaffet, eller snarare bubbelvattnet, i halsen (min 31:50-32:14, jämför detta med uttalandet min 2:53-2:56). Det kan han dock ha med tanke på att jag själv sätter både kaffe, te och smörgås, och ibland även själva tidningen (om det inte är nättidningen jag kollar på) i halsen varje gång jag öppnar en svensk dagstidning, undantaget Corren då, vars ledarsida på senare kommit att återställa balansen i Universum, eller åtminstone i mitt av genusvansinne hårt sargade psyke.

Correns ledarredaktion skrev i våras ett inlägg om ett av mina blogginlägg, i ”Bevakningen av SD – hönan eller ägget?” och det handlade alltså om mitt inlägg ”SD och gensuvansinnet”. Så Corren känner ni redan till. Correns ledarsida (huvudsida här  – följ gärna den!) har just inlett en intervjuserie med ”personer som påverkar samhällsdebatten utan att tillhöra politiken eller opinionsjournalistiken. Vi kallar dem annorlunda opinionsbildare”. Först ut i denna intervjuserie var Macijej Zaremba, vars utmärkta artiklar om kränkthet och skola vi alla tagit del av – läs Correns intervju med Zaremba här. Och idag kan vi idag läsa intervjun ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket” som jag återger här (jag har lagt till några källlhänvisningar bara  i form av länkarna och det inom [] ):

Tanja Bergkvist är matematikern som startade en blogg ”mot fördumningsindustrin”, bara för att få skriva av sig. I dag är hon en Sveriges tyngsta granskare av genuspolitiken och vad den leder till, trots att hon fortfarande är matematiker i det civila: En annorlunda opinionsbildare. Alla som har läst Tanja Bergkvists blogg någon gång vet att inläggen är långa, med vilda associationer och tankehopp, men bibehållen analytisk precision. Att telefonintervjua henne är om möjligt snäppet häftigare. Det är som att befinna sig i en kulspruteeld av sylvassa tankar. Tanja förklarar att hon letar efter ett telefonheadset och snart ska hämta sitt barn på fritids, samtidigt som hon snabbt och på mild skånska sprutar ur sig sina iakttagelser om Sverige i dag.

Vad vill du uppnå med bloggandet?

– Jag halkade ju in på det här av en slump, när jag upptäckte [genustrumpet]  att ett så kallat genustänkande måste prägla utvecklingen inom alla samhällsområden och i alla vetenskapliga discipliner. Från början trodde jag att om jag bara uppmärksammar världen på galenskapen så blir det en förändring. Men då hade jag inte insett hur institutionaliserat genusvansinnet är. Det är en fördumningsindustri, allt ska lösas med genusteori, trots att det ofta är helt irrelevant för flertalet aktuella samhällsproblem. Indirekt påverkar genusvansinnet oss alla genom att det tar resurser från annan verksamhet. Hon börjar prata om sina egna ämnen – matematik och fysik – och att genusvetarna vill få fler kvinnor att välja den banan.

I Östeuropa och Asien läser kvinnor matematik och naturvetenskap i högre utsträckning än här för att ämnena har högre status i de kulturerna. I Sverige tror man att man ska uppnå samma sak genom att ge genusforskarna tillträde till den akademiska utbildningen i de ämnena. Titta på litteraturlistorna för lärarutbildare – det är sida efter sida med genusvetenskap. När elevresultaten försämras borde man se till att lärarna får bättre ämneskunskaper. Det går inte att lösa med genusvetenskap, tvärtom konkurrerar genusstudierna ut ämneskunskaperna. Dessutom har vissa genusforskare ambitionen att i grunden förändra de andra ämnena, som anses bygga på ”manlig rationalitet”. [del 1  , del 2]

Upplever du att bloggen påverkar och ger effekt?

– Det är massor av människor som hör av sig, och många är tacksamma. Kanske är det fler som vågar säga ifrån när de ser att jag gör det. Men genusexperterna har ju redan infiltrerat alla myndigheter, så frågan är om det går att förändra något.

– Jag tror att folk i gemen är trötta och förbannade, genusteorierna handlar ju oftast inte längre om jämställdhet och likabehandling. Dessutom måste genusexperterna hela tiden bli mer extrema för att kunna motivera sin verksamhet – målet är rörligt för det är meningen att vi aldrig ska nå dit.

– Nu utvidgar man dessutom genusteorin, lägger nya perspektiv  vid sidan om könsperspektivet: sexuell läggning, etnicitet, ålder, funktionalitet och så vidare. Det som inte skulle spela någon roll blir plötsligt helt avgörande – genusvetarnas verksamhet är kontraproduktiv.

Tanja pekar på hur genusvetarna vänder upp och ned på vad som är manligt och kvinnligt, biologiskt och socialt.

Är ägget passivt och spermierna aktiva, eller är det i själva verket tvärtom? Hur påverkas egentligen eleverna av det forskarna kallar fakta? Frejaskolan i Gnesta ligger steget före med genusarbetet i anatomiundervisningen.

– ”Att motverka metaforen om aktiva spermier och passiva ägg”,  i anatomiundervisningen som beskrivits som exempel på ”föredömligt jämställdhetsarbete” i en skola – det är ju absurt. Genusforskarna bidrar själva till att nedvärdera det traditionellt kvinnliga och tycks själva alltid ha det manliga som norm. Tänk om de gjorde något konstruktivt i stället, som att argumentera för att kvinnodominerade yrkesgrupper som sjuksköterskor och lärare ska ha åtminstone lika hög lön som golvläggare.

– Det uppochnedvända blir allra tydligast när det handlar om moderskapet – jämför synen på en mamma och en pappa som är hemma med barn. Hon är förtryckt, för honom är det berikande. Varför är det inte berikande för kvinnor att läsa sagor för sina barn när det är det för män? Om det traditionellt manliga ska vara norm för kvinnor och det traditionellt kvinnliga norm för män, då vill man bara vända på stereotyperna.

Hon förstår inte varför politikerna satt som mål att nå 50/50-utfall.

– Regeringen skriver att lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för könen ska leda till 50/50-utfall – att resultatet bättre avspeglar ett jämställt samhälle (prop 2005/06:155) men hur blir det då med den fria viljan? Är det genusforskarna som ska definiera den?

Var står du politiskt?

– Jag antar att jag är konservativ. Inte för att jag vill konservera det rådande genusvansinnet, men ideologiskt är jag konservativ.

Du har kritiserat genusvetarnas förklaring till pojkars dåliga skolresultat – vad tror du är lösningen?

– Genusexperterna skyller ju på att det är ”konstruktionen av maskulinitet/manlig identitet som är boven i dramat”   (SOU 2009:64), men problemet är att alla underpresterar, flickor också. Sverige sjunker både jämfört med omvärlden och med våra tidigare resultat, vi har sänkt kraven och döljer det bakom betygsinflation.

– När pojkar tar för sig genom att prata rakt ut i klassrummet utan att räcka upp handen – då är lösningen att genusforskare ska dekonstruera maskuliniteten. Varför inte gå tillbaka till något funktionellt, att ge läraren befogenheter? När jag gick i skolan sade lärarna bara att man räcker upp handen om man vill prata och det funkade ju då, utan genusanalys.

– Men i Sverige kan man aldrig gå tillbaka till någon tidigare metod, hur funktionell den än må vara, då är man reaktionär. Modernitetstänkandet är ett problem för Sverige.

– Här försöker vi lösa alla problem med genusforskning. Genusexperterna har fått politikerna att sätta likhetstecken mellan genusvetenskap och jämställdhet, och ingen vågar ju vara emot jämställdhet. Så har man lyckats tysta ner ett helt folk.

Hon beskriver en genusutbildning som polisen fick och som de anställda upplevde som kränkande. [källa]

– Utbildaren visar en bild på några personer och frågar: ”Är det här en familj?” Vad du än svarar, ja eller nej, så visar du att du har fördomar – de idiotförklarar människor.

– Jag tror inte att politikerna följer upp sina egna beslut, de är nöjda med att det låter bra med jämställdhet. Samtidigt säger de ju att alla ska få vara sig själva. Det är litet åsiktsförtryck i det här genusvansinnet. Om man ifrågasätter så anklagas man för att vara emot jämställdhet.

Tanja Bergkvist får hämta sitt barn och jag läser på hennes blogg att hon den senaste tiden citerats av bland annat amerikansk, brittisk, holländsk och brasiliansk media om ”det svenska genusvansinnet”. Kanske kan hennes varnande röst hjälpa dessa länder att inte styra ned i genusfällan som vi har gjort. Men hur ska det gå för oss? Jag är rädd att inte ens Tanja Bergkvist – trots att hennes djärvhet och företagsamhet påminner en del om Pippi Långstrump – kan ändra färdriktningen på sin fritid.

Kanske om Fredrik Reinfeldt gjorde henne till jämställdhetsminister?

Marika Formgren

Låt min bara göra ett tillägg, eller kanske några tillägg, eller kanske ganska många ska jag säga redan nu eftersom jag känner mig själv. Om ni inte orkar läsa får ni printa ut inlägget och häfta ihop det till en bok för att sedan läsa några sidor varje kväll.

Det här svarta hålet som jag upptäckte en dag efter skolan, har nu visat sig vara ett intergalaktiskt centrum för genusvansinne, som vi obönhörligt färdas mot i ca 2000 km/s

Jag antar att jag är en annorlunda opinionsbildare, men inte en annorlunda matematiker, förutom att jag började blogga i februari 2009. Jag hade noterat att medan jag som matematiker arbetade hårt för att göra det komplicerade enkelt och begripligt för andra, så arbetade andra istället försöker göra det enkla och uppenbara totalt obegripligt.  Detta upptäckte jag första gången jag öppnade en svensk dagstidning 2008, och det var så fascinerande att jag var tvungen att undersöka det närmare. Men min uppväxt var inte särskilt annorlunda, mitt intresse för naturvetenskapen började när jag i de tidigare tonåren införskaffade ett teleskop. Sedan var jag fast och spenderade de kommande åren med att läsa populärvetenskapliga böcker i kosmologi och teoretisk fysik, och under gymnasietiden startade jag och några vänner upp en Unga Forskare-förening där vi kunde utvecklas i en vettig riktning i isolation från omgivningen.

Vi byggde teleskop, åkte på solförmörkelseexpedition till Finland, bjöd in olika föreläsare från universitetet och en gång kom en student som på två dagar försökte förmedla hela grunden logik och boolesk algebra genom en intensivkurs i digitalteknik och då var det ju tur att jag och min ett år yngre bror (som disputerade i elektroteknik vid KTH 2007)  vuxit upp med att löda kretskort (eftersom pappa jobbade med att hålla igång alla tekniska prylar vid Atomfysik i Lund). Egentligen började det här (jag vet inte riktigt vad jag menar med ”det här”, men ni förstår nog vad jag menar, även om jag inte gör det själv) redan när mamma (fysiker och programmerare)  satte mig och min bror på en BASIC-programmeringskurs när vi var sju resp åtta år gamla.

Feynmandiagram - en beräkningsmetod inom kvantfältteorin

Eller kanske började det redan när min mormor hälsade på från Bulgarien när vi var fyra och fem för att lära oss det kyrilliska alfabetet och att spela schack, utöver att recitera Sovjethyllande dikter då. Min uppväxt var således  helt normal, när kompisar fyllde år fick de vackra teckningar av Feynmandiagram med bifogad förklaring, om jag inte lyckats fota de galileiska månarna runt Jupiter med mitt teleskop. Efter gymnasiet började jag läsa till teoretisk fysiker vid Lunds Universitet, men insåg snart att varje teoretisk fysiker med nödvändighet också måste vara matematiker, och så blev jag det.

Hm, sedan står det i högermarginalen i Corren att jag är fil dr i matematik, och det stämmer, men liksom en genusvetare, som alltid givetvis även är ”utvecklingskonsult”, ”pedagog”, ”kognitiv handledare” och ”sociolog” på en och samma gång, minst, så har även jag en massa andra titlar, som jag inte brukar skryta om men som alla vet att jag fått mig tilldelade av folket genom hårt och hängivet arbete. Exempelvis är jag utöver fil dr i matematik även mamma, matte-pilot, bloggare, pedagog, samhällsdebattör, genuskritiker, amatörastronom, språkvetare (fil kand i slaviska språk), fanbärare för Folkvett, förändringskonsult, whistleblower, allvetare, ägare av verklighetensfolk.org och framtida statsminister. Dessutom är jag givetvis PR-konsult, bloggstrateg, kommunikatör och provokatör. Men också psykolog, sociolog och psykiater, eftersom jag visste hur jag skulle utforma bloggen för att få den uppmärksammad och läst av vår kuvade befolkning.

En annan titel, som är lite inofficiell, men som en lektor vid Stockholms Universitet gav mig, är Reaktionär talang. Dessutom är jag Rebell. Kanske inte detta årets, men åtminstone förra årets. Utöver detta har jag figurerat i TV  och radio  vilket gör mig till radiopratare och TV-profil (både matte och genus har det varit), och dessutom är jag politiskt sakkunnig, eftersom jag  hållt låda i riksdagen. Om man läser mina krönikor i Axess  inser man att jag även är krönikör. Men om man dessutom synar innehållet inser man snabbt att jag även är värdegrundanalytiker, genetiker, utbildningsexpert, ledande evolutionsforskare och zoolog (flera professorer i zoologi mailade och tackade tex  för krönikan ”Vantolkning av altruism”), hjärncoach och dessutom integrationsexpert – som matematiker vet jag, till skillnad från politikerna, att man man vid integrationsproblem ska prova något av följande: partialintegration eller variabelbyte.  Detta säger jag inte bara för att jag är en insnöad mattenörd, utan för att begreppen även har sin motsvarighet utanför matematiken, att exempelvis partialintegrera upprepade gånger skulle kunna vara en väg framåt, och ett variabelbyte kan tolkas som att ersätta vissa politiker osv. Allt bygger på matematik, och att jag insett detta gör mig även till en framstående filosof. Jag har fler titlar men nu får jag inte plats med fler.

Jo en till, jag svarade nog inte ordentligt på frågan ”Vad vill du uppnå med bloggandet?” Jag kom på att syftet ju är att initiera en revolution, eller snarare påskynda den, den är ju redan på gång, jag tänkte bara agera katalysator, vilket alltså är en annan titel jag har.  För den som inte vet vad det är, man vet ju inte hur det står till med utbildningsväsendet nuförtiden, från wiki:

”En katalysator är ett ämne som utan att själv förbrukas ändrar kinetiken hos en termodynamiskt tillåten kemisk reaktion genom att öppna en alternativ reaktionsväg med lägre aktiveringsenergi så att fler partiklar har tillräckligt hög energi för att kunna reagera. På detta sätt accelererar en katalysator reaktionen så att den kan utföras vid lägre temperatur och tryck.”

Randen är som bekant en sluten mängd

Och ni känner ju till termodynamik från era fysikstudier, om inte annat borde alla vid det här laget veta att vårt samhälle följer termodynamikens andra huvudsats  vilket innebär att det totala oredan, även känt som entropin, i ett slutet system alltid ökar med tiden. Nu kanske ni tänker att Sverige inte är ett slutet system utan snarare öppet eftersom politikerna säger det, men även om Sverige är öppet rent fysiskt, utom på randen,  som ju alltid är sluten vilket varje matematikt bevandrad person som läst topologi vet, så är man inte öppen för en uppluckring av de mentala processerna som lett oss in i ett tillstånd av gensuvansinne. Och därför säger oss termodynamiken att måttet av oordning hela tiden ökar.

Ni får göra ett IQ-test så att jag vet om jag kan ta upp sådana här fysik- och mattesaker, jag ska genast konstruera ett nytt eftersom facit läckt ut till mitt gamla, men tills vidare kan svara på de här frågorna:

1. (fysik/datavetenskap) Vilket tangentsbord-tecken ska stå här:___?

a) En smily.

b) En punkt, eftersom det är denna interpunktion som mest kan liknas vid den ensamma exciterade elementarpartikel som utgör ett förstadium till den enda hjärncell som svävar runt i politikernas hjärnor, och som när den övergår från sitt exciterade tillstånd till grundtillståndet kommer att frigöra precis den energimängd som krävs för att genom interferens neutralisera den chockvåg som kommer att gå genom etablissemanget den dag jag bloggar bort genusvetarna från det offentliga rummet.

2. (Minne/ögonfunktion) Hur många tecken innehöll detta blogginlägg? (Ni får inte läsa om det och absolut inte fuska genom att klistra in texten i word och använda verktyg räkna ord!!)

a) Som vanligt alldeles för många

b) Ca 19 000

3. (Genusvetenskap) Vad är gubbslem?

a) Den halva av befolkningen som till följd av Patriarkatets förtryck konstruerat ett manligt genus.

b) En encellig alg  som exploderar när man rör vid den och utgör ett hot mot badgäster.

4. (Kombinatorik) På hur många sätt kan man välja tre genusmedvetna genusforskare från ett fikabord med tjugo stycken som dricker både det ena och det andra under arbetstid och som dessutom inte lämnar in sina forskningsrapporter i tid för att de är upptagna med att missionera runt som det kall de har att göra oss alla genusupplysta för att inte tala om att svämma över internet med hundratals olika hemsidor om könets sociala karaktär och dagligen spamma oss om nya genuskonferenser, lobba för nya genuspengar och allmänt vimsa omkring utan mål och mening i det offentliga rummet på bekostnad av annan samhällsutveckling, vetenskapliga framsteg och inte minst den allmänna IQ-nivån, som är omvänt proportionell mot antalet genusforskare som flyger runt som förvirrade löv och bidrar till en ytterligare ökning av entropin i ett land som sedan tidernas begynnelse eftersträvat ordning och reda.

a) Ett – alla är ju identiska

b)

Jag tror jag svävade iväg lite som vanligt, men jag måste ju få skriva av mig, någon måste säga som det är, och vem är bättre lämpad för det än en matematiker? Ni känner kanske till ordspråket ”Bakom varje samhällsförändring av betydelse döljer sig alltid en hårt arbetande matematiker som försöker hålla låg profil för att inte bli störd i sin tankeverksamhet.” Inte? Nä, men det är ivf ett ordspråk jag kommer att mynta när Genusväldet väl är raserat så det var ju inte konstigt att ni inte kände till det ännu. Jag ska försöka att inte gå händelserna i förväg. Låt mig avsluta med Genusväldet drar fram, en sång om genustrumpeten (text här) för nytillkomnna läsare:

Lästips: Correns ledarsida, Zaremba i Corren,  jag i Corren (annan länk till samma artikel här), Newsmill-artikel: I dagens skola skall en pojke helst vara en flicka, Axessbloggen, Stort språng med politiskt korrekt kinesiska, Filosof om Norge, Newsmill-debatt om Norge.