Förlåt att jag kraschade era datorer

Det verkar som att det inte var en så bra idé att flytta bloggen till kommentarsfältet på förra inlägget eftersom det blev så många och långa kommentarer med videos och länkar att vissa kommentatorers webbläsare tydligen kraschat av att gå in på inlägget – ber om ursäkt för detta. 🙂 Men faktum är att det kommentarsfältet i sig rymmer flera blogginlägg, som jag kanske borde lyft fram som inlägg. I vilket fall har jag faktiskt tagit mig tid till annat, även om det inte var planerat, men effekten av krånglande datorer som inte åtgärdades blev att jag för första gången på 3 år fick veta vad det innebar att ha en ledig kväll. Ledig från vansinnet dvs. Jag insåg att galenskapen ju inte skulle försvinna utan vara kvar och vänta på mig och antagligen även ha eskalerat – och jag hade som vanligt rätt. Jag vet att ni undrar vad jag sysslar med, och det gör jag också – det gör varje matematiker, ganska ofta faktiskt. För att besvara det har jag nu sammanställt min verksamhet i en CV-länk och det besvarar givetvis frågan vad jag sysslat med de senaste åren, men inte varför. Jag glömde faktiskt att lägga in den frågan i Open Problems Section i min avhandling ser jag nu…

Just nu undervisar jag på KTH på kurserna tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder och tillämpad linjär algebra med numeriska metoder på Farkostteknik-programmet. För att jag älskar att undervisa i matematik, så där har vi ju svaret på en delfråga åtminstone. Studenterna på farkostteknik kan ju bli just de som kommer att bygga den rymdraket vi kan komma att behöva för att undfly vansinnet en dag, alternativ sända ut dem vi vill undfly i en evig omloppsbana runt Jorden. Därifrån kan de ju studera oss andra, själva höjda över alla strukturer vi andra är insyltade i. Först när de befinner sig i denna eviga omloppsbana kommer jag att tro på att de kan analysera oss andra von oben. Med sina bristande kunskaper i elementär fysik kommer de inte att kunna ta sig ner på egen hand, utan de får, vilket också idag är deras ambition (se här  och här) själva uppfinna den feministiska icke-objektiva och oinfluerad av ”manlig rationalitet” fysik som ska ta ner dem.

”En genusmedveten och genuskänslig fysik förutsätter en relationell infallsvinkel på fysiken samt att en hel del av det traditionella vetenskapliga kunskaps-innehållet i fysiken plockas bort.”

”Påbjudandet av snäv kunskap med en given mening är inte förenlig med skolans jämställdhetssträvanden.”

”Det är sannolikt att en jämställd läroplan skulle uppfattas som en utmaning eller en provokation för många lärare och för många i det naturvetenskapliga samfundet som gärna vill se sin egen kunskap behandlad i skolan.” (se fler citat HÄR)

Med mera skriver som bekant rektorn för Södertörns högskola i en rapport till Skolverket  som behandlar kurslitteraturen i fysikämnet (se länkar ovan). Inte konstigt att man får skräddarsy sina barns utbildning på egen hand. Det är en av de saker jag ägnat mig åt, och det finns faktiskt roliga sätt att lära också, tex kan man låta sina barn se de fyra delarna i SVT:s serie Universum (Tiden, Stjärnstoft, Ljuset och Gravitationen – se på SVT play).

Jag vill passa på att lyfta fram några artiklar på SVD Brännpunkt, där tre kvinnliga doktorander i fysik skriver en suverän replik till Ibrahim Baylans atikel om att införa jämställdhetsbonus till lärosätena. Även Sabuni skriver en bra replik.

Artikel Baylan: Belöna de jämställda lärosätena

Replik Sabuni: Extra pengar för kvinnor inte rätt väg

Replik tre doktorander: Det enda vi vill är att politiker lämnar oss ifred.  Citat från den sista repliken:

”För det fjärde: Baylans kvoteringsförslag skulle innebära att de få kvinnor som finns blir indragna i ytterligare en tidskrävande process. Kraven på att våra mer erfarna kvinnliga kollegor ska lägga sin tid på att göra alla betygskommittéer jämställda gör redan idag att de får mindre tid till egen forskning än sina manliga kollegor. Detta är bara ett exempel på att akademins vilja att stressa fram en jämställd representation som inte finns tar tid från kvinnor att forska och meritera sig för framtiden.

Om man ska ingå i varje arbetsgrupp och kommitté hinner man inte forska ju!

Slutligen: Vi har hittills inom våra yrkesliv inte känt oss annat än respekterade av våra manliga kollegor. Självklart hoppas vi våra fält kommer bli mer jämställa, det finns många duktiga kvinnor där ute som snart kommer att bidra mycket. Och vi vill när vår tid kommer, som alla andra, ta ansvar och bidra till forskningsvärldens mer byråkratiska delar. Men vi vill göra det på samma villkor som männen, inte ha än större skyldigheter. Vi vill bli valda för vår kompetens, inte för att vi är kvinnor. Vänligen, lagstifta inte om något annat. Det enda vi kräver från politiker är att ni lämnar oss ifred.”

På Frejaskolan i Gnesta är man steget före i NO – att spermier är aktiva och ägg passiva är ett föråldrat synsätt som måste bort.

Bär för övrigt i minne Baylans utspel på DN Debatt från i våras: Lottning kan vara ett bättre urvalsinstrument till skolan. Men med en ”likvärdig” skola avses som bekant lika möjligheter till en bra utbildning, och det låter ju bra, men bakom detta döljer sig egentligen tanken att alla har rätt att uppnå samma resultat. Denna rätt uppnås vidare per automatik, utan ansträngning. Gärna genom ett politiskt beslut. För här har vi orättvisan att vissa kanske måste anstränga sig mer än andra. I synnerhet i en flumskola där läraren inte har möjlighet att förmedla sitt ämne – något genusforskare mfl arbetar hårt på – glöm aldrig att Metaforen om aktiva spermier och passiva ägg förstärker könsrollerna och måste plockas bort i NO-undervisningens anatomidel (!) i samråd med kommunens jämställdhetsstrateg – gör man det ligger man stormsteg före i sitt jämställdhetsarbete.

Vilken bra idé – ett utbildningslotteri!

Men också eftersom olika elever har olika bakgrund, och kanske även (ve och fasa, för vi gillar ju olika) olika intressen. Detta är en av mänsklighetens stora orättvisor som svenska politiker ska råda bot på. Så ska man lotta ut platser på skolor så varför inte lotta ut professurer och titlar istället, så sparar man skattepengarna på vägen dit? Med genusforskarna har man dock lyckats med att både lotta ut titlar och slösa skattepengarna. Ha ha, nä det där var inte snällt sagt, usch! 😉 Notera tex punkt ett i förslaget : man får inte ha en skola som ”sorterar elever efter prestation tidigt i livet”. Samtidigt läser vi (i DN-artikeln alltså) under punkt sex: ”Utveckla mottagandet av nyanlända elever. Bristerna i utbildningen för nyanlända elever gör att eleverna inte får likvärdiga möjligheter. Skolan behöver genomföra omfattande kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och utifrån kartläggningen utforma undervisningen i varje ämne så att det passar eleven.”

Punkt 6 strider ju mot punkt 1 – hur ska man utföra denna kartläggning för att inte tala om att utforma den individanpassade undervisningen om man inte får ”sortera” eleverna – även om detta gynnar eleverna på sikt. Ibrahim Baylan (se wiki) är  utbildningspolitisk talesperson och vice ordf i riksdagens utbildningsutskott, själv utan akademisk examen och under sin tid som skolminister anmäld till konstitutionsutskottet för misstänkt ministerstyre efter att ha ifrågasatt och fått Skolverket att dra tillbaka en rapport med slutsatser som inte passade honom.

Min nya plan var ju att göra korta inlägg men jag ser att det inte går så bra, men jag kommer att göra det i fortsättningen antar jag, men just idag har jag ingen undervisning så då kan jag bre ut mig hur mycket jag vill. Genom att skriva ett nytt inlägg inom en vecka kan vi förhindra datorkraschar. 🙂

Pelle Billing och Pär Ström har bloggat i många år

Nu vill jag ta upp en lite tråkig nyhet – både Pär Ström (civilingenjör och debattör) och Pelle Billing (läkare och debattör) upphör med sin respektive bloggverksamhet (Pär Ströms senaste inlägg  samt programförklaring och här Pelle Billings inlägg  samt hans jämställdhetsmanifest) Många har i flera år följt deras verksamhet och vi vet alla att de gjort stor skillnad och bidragit med väldigt mycket i genusdebatten. Bloggarna kommer att ligga kvar med allt material. De har även skrivit böcker, som jag själv pinsamt nog inte hunnit läsa, men nu beställt. Pelle Billings Jämställdhetsbluffen kan beställas här eller på Bokus och Pär Ströms Mansförtryck och kvinnovälde (pdf ), Sex feministiska myter (pdf) och Mansförbjudet (Bokus). Vi önskar dem lycka till med deras framtida förehavanden och tackar dem för deras mångåriga insats inom opinionsbildningen i genusfrågan! Aktivarumbloggen som också har fokus på genus är dock fortfarande igång, liksom Ninni.

Jag skulle bara hitta en satte ner foten-bild så fann jag denna fantastiska sko – vilken cool sko – jag vill ha den!

Jag har även några Axess-krönikor att lägga upp men jag inser att jag ju kan göra det i nästa inlägg, om detta inte ska bli alltför långt, jag är ändå månader efter med det och innehållet är som vanligt tidlöst – åtminstone så länge vansinnet består. Och på tal om det så kan man ju fråga sig hur man ska kunna förändra de sega genusstrukturerna. Genusforskarna verkar känsliga för kritik ser  jag: Ledningen satte ner foten efter angrepp mot genus:

”Efter att genusforskare vid Linköpings universitet blivit angripna i medier gick universitetsledningen ut med ett uttalande till stöd för forskningen. Sedan dess har angreppen minskat. Åsa-Karin Engstrand är föreståndare för Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet. Efter att genusforskningen ett flertal gånger blivit kritiserad som ovetenskaplig av lokaltidningens Östgöta Correspondenten ledarsida skrev hon tillsammans med Nina Lykke, avdelningschef och professor vid Tema genus, rektor Helen Dannetun och dekanus Bo Hellgren, en debattartikel med rubriken ”Genusforskning vid LiU håller världsklass” . Efter att ha fått universitetsledningens stöd har kritiken mot genusforskare minskat. ”

Just det, det gäller ju att tysta fienden – inte att ha en konstruktiv debatt. Självklart ställer universitetsledningen upp, den är liksom allt annat i det här landet snart, genusinfiltrerad. Ty utan att vara det hade vi inte haft någon ”excellensmiljö” kallad  ”Tema Genus”  i Linköping med övergripande tema: Genus, sexualitet och global förändring, Dekonstruktionen av hegemonisk manlighet och manliga hegemonier. Varför är genusforskarna så bisarrt intresserade av att ”dekonstruera maskuliniteten”? Jag förstår inte denna totala fixering – ska inte var och en vara fri att konstruera sin egen identitet? Låt oss se vad det står i försvarsartikeln:

”Genusfrågor belyses och analyseras även inom discipliner som historia, företagsekonomi, litteraturvetenskap, medicin, teknik, pedagogik, sociologi, socialt arbete, utbildningsvetenskap och vårdvetenskap samt vid tvärvetenskapliga forskningscentra. Den disciplinära bredden innebär att forskningens kvalitet prövas i relation till olika vetenskapliga kontrollsystem. En avhandling som använder genusperspektiv inom till exempel företagsekonomi eller sociologi måste leva upp till samma vetenskapliga krav som andra avhandlingar inom dessa ämnen. Att som Corren hävda att genusvetenskap inte är vetenskap blir ur detta perspektiv än mer förbryllande. ”

Betrakta exempelvis denna doktorsavhandling:

Genusforskarna försöker dammsuga övriga vetenskaper på patriarkala strukturer, medan de själva har väldigt ojämn könsfördelning på sina egna institutioner

”Avhandlingen utforskar lärandet av fysik utifrån ett genusperspektiv: hur universitetsstudenter lär sig att bli fysiker, hur de deltar i och skapar en fysikkultur. Frågeställningar kring hur gränserna dras för vad som är fysik och vem som kan kalla sig fysiker, samt hur studenterna konstruerar identiteter som fysiker i förhållande till vad de ser som ämnets normer och förväntningar, tas också upp. – Genom att jag arbetar tvärvetenskapligt, med teorier både från utbildnings- och genusvetenskap, är det möjligt att analysera den mycket komplexa process lärande av fysik är, säger Anna T Danielsson.

Fysiken är en kultur som är tydligt mansdominerad och fysik är också kopplad till manlighet på ett symboliskt plan. Avhandlingen bygger på intervjuer med universitetsstudenter i fysik. I intervjuerna blir det tydligt hur studenterna konstruerar både fysiken och sig själva som fysiker på många olika sätt, berättar Anna T Danielsson:

– Min forskning visar hur både genus, ålder och klass blir viktiga i studenternas identitetsskapande och därmed för deras lärande av fysik.

Analysen visar bland annat att det finns skilda förväntningar på manliga och kvinnliga studenter, och att det finns en stor variation och ibland motsägelsefullhet i vad som ses som fysik.

– Jag hoppas att min forskning ska kunna inspirera fysiker och fysiklärare till kritiska reflektioner kring fysik, genus och lärande, och på sikt bidra till en förbättrad fysikundervisning, avslutar Anna T Danielsson.”

Och notera att ämneskategorin är fysik  – närmare bestämt: Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och materialvetenskap (Fysikens didaktik, Physics Education). Inte vid en genusinstitution. Detta är alltså en PhD i fysik.

Det framgår inte i fysiklitteraturen vilket kön den kända Schrödingers katt hade – detta kan bli ett forskningsområde för genusvetarna som VR säkert finansierar

Jag har själv utöver matematik läst en del fysik vid universitetet som ni kan se i min grundexamen från Lund (som jag lagt på CV-sidan) och jag kan garantera att jag inte klarade tentorna genom att reflektera över mitt kön, min klass eller min bakgrund, utan genom att *genus-chock* läsa i kursböckerna kvällar och nätter efter alla föreläsningar, genomföra otaliga beräkningar och skriva labbrapporter hela helgerna, och i den mån jag reflekterade över något var det över fysikens (och matematikens) inneboende skönhet. Jag tänkte inte på att Maxwells ekvationer var namngivna efter en man, för att inte tala om att Schrödingers, Heisenbergs och Bohrs fantastiska bidrag till fysiken var ”manliga” bidrag, utan snarare mänskliga bidrag. Hur vet vi förresten att dessa verkligen var män!? Enligt genusforskarna är ens kön inte en gång för alla givet utan kan förändras i en genusprocess fram och tillbaks och längs ett kontinuum av identiteter – så hur kan man då fixera sig vid sk biologisk kroppsräkning?

Hur ser den kvinnliga lösningen av en differentialekvation ut?

Bara för att klargöra – för min del får genusforskarna gärna forska i sitt ämne och ta upp de frågor de anser relevanta – problemet är att de har imperialistiska ambitioner att ”granska” andra discipliner ur ett genusperspektiv och sedan försöka förändra dessa i önskad riktning. Jag vill påminna om vad Uppsala Universitets fakultetsnämnder enhälligt anser om denna imperialistiska ambition, i mitt inlägg Uppsala Universitets institutioner nobbar genusmärkningen!  där jag citerat ur remissyttrandena, och då handlade det ändå om de samhällsvetenskapliga institutionerna, inte de naturvetenskapliga. Jag ställde för flera år sedan under ett personalmöte frågan till en inhyrd genusexpert om på vilket sätt en kursbok i differentialekvationer skriven av en kvinna skulle gynna kvinnliga studenter, hur skulle det ”kvinnliga perspektivet” i en sådan bok ta sig uttryck rent konkret och hur skulle detta bidra till att locka fler kvinnor att läsa matematik? För ingen i vår personal, från professorer till doktorander, kunde se det. Efter en kort tystnad sade hon ”Det vet jag faktiskt inte”. Jag svarade då ”Men du har ju stått här och pläderat för detta i en halvtimme nu…” Jag är inte emot förändring, förbättring, förnyelse och nya idéer – men man måste faktiskt veta vad man sysslar med och vad man pratar om…

Om vi ska ha ett genusperspektiv så måste genusvetarna anamma ett matteperspektiv

För övrigt kan man observera att i länder i Östasien och Östeuropa finns en långt större andel kvinnor inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena än i Västeuropa och Sverige – och där finns ingen som kommer och försöker anlägga ett genusperspektiv på de ämnena heller. Kan det vara så att det inte är en genusfråga – utan en fråga om tex kultur? Kan det vara så att det finns andra skäl till att dessa ämnen är populära i dessa länder och att det inte beror på att man krossat den ”manliga rationaliteten” dessa ämnen anses bygga på i svenska pedagogikprofessorers ögon (utan egna kunskaper i fysik, se här  och här), och kan det vara så att man lyckas attrahera kvinnor genom att fokusera på just ämnet, och inte gnälla över de manliga strukturerna i formelsamlingarna? Forska om genus, för all del, men försök inte styra, eller ska jag säga störta, andra vetenskapliga områden som det tagit århundraden av skarpa hjärnor och hårt arbete att utveckla. Jag tvingar inte genusforskarna att anlägga ett matematisk-logiskt perspektiv på sin forskning (det är ju i det närmaste omöjligt i vilket fall) och jag kommer inte farande med den feta boken Calculus för att påtvinga genusforskarna att ta hänsyn till den strömmande substans som per tidsenhet passerar genom ett visst orienterat ytstycke Y i deras textmassa, och undersöka hur nettoflödet i ytnormalens riktning påverkar den allmänna IQ:n i landet – även om detta faktiskt vore rimligt att kräva.

Även min egen erfarenhet talar för att känsligheten för kritik är utbredd – att bli ifrågasatt det minsta lilla  känns ”surrealistiskt” – se Genusdocent om genuskritik i Corren: ”surrealistiskt.” Och lite om Insynsrådet  om när jag själv blev intervjuad i Corren och vilken reaktion detta ledde till.

Nä, nu får det vara nog med galenskap. I ett antikvariat har jag funnit boken ”Hur man erövrar världen – en handbok för blivande diktatorer” och började bläddra lite i den igår, och jag citerar som avslutning några utvalda delar (och eventuellt mer i kommande inlägg) – kan det vara så att denna använts som handbok av genusmaffian,  och finns det något vi kan lära av den?

”Trovärdighet. Även om du måste fabricera bevisen är det önskvärt att framstå som en av folket, då människor kommer att vara mer benägna att följa dig om de tror att ni har samma bakgrund… En fattig bakgrund erbjuder oräkneliga tillfällen att uppleva förlust och lidande – roten till nästan all ambition. Eftersom man inte själv styr vilka omständigheter man föds in i, måste man om man är född med silversked i munnen se till att fokusera på det värsta man kan komma på i sin barndom. Kanske blev du mobbad i skolan eller berövad något du ville ha. Kanske tillbringade du för lite (eller för mycket) tid med dina föräldrar. Trauma kan man hitta på de mest otänkbara ställen, och det är sådant i ditt tidiga liv som ger dig den rätta skärpan senare i livet – som skiljer ut dig från andra – skärpan som gör dig till en ledare”

Kommentar: med dagens offermentalitet har vi alla möjlighet att ta del av detta råd. Tänk bara på hur dåligt ni mått av att i månader inte ha läst några nya blogginlägg av mig – ett sådant oändligt lidande har alla förståelse för.

”Alla kan inte starta med sina despotiska tendenser fullt utvecklade. Betalda skribenter och krälande smilfinkar skapar politiker, men sanna ledare skapar sig själva.”

Pengarna växer på träd i Genusland

”Karisma. Vilken demokratisk ledare som helst kan övertyga folk att rösta på honom – en gång, åtminstone. Men det krävs oemotståndlig karisma för att få ett folks blinda tillgivenhet vad som än händer. Tyvärr är detta något som man bara har eller inte har. Napoleon hade det, precis som Juan Perón och Adolf Hitler. Ett sätt att testa sin karisma är att be dina bekantskaper att utföra en rad uppgifter, den ena mer riskabel än den andra. Du kan till exempel be dem låna dig pengar, sedan be dem att låna pengar som de ska ge dig, sedan stjäla pengar åt dig. Om de gör det varje gång, kan du lugnt utgå från att du har karisma. Om inte, får du skaffa dig bättre vänner.”

”Paranoia. Om en vanlig medborgare lider av paranoia är det en sjukdom som kräver behandling. Om du däremot är en ledare är det ett tecken på att du är mentalt frisk – för alla ÄR ute efter dig – precis som du är ute efter dem. Därför, om du i alla fall inte kan lite på någon, skaffa dig en benägenhet för grymhet och ett förblindande självförtroende och du får ett självklart försprång framför dina medtävlare.”

”Samvetslöshet. En stor ledare ser vad som måste göras och gör det vad det än betyder för hans anseende. Se bara på Karl den store. Han ansågs vara en ganska fredlig man på sin tid, ändå var han fullt kapabel att beordra avrättningen av 4500 saxare i Verden bara för att statuera exempel. Hemligheten ligger inte i att bry sig om rätt och fel utan om vad som är effektivt. Det kan vara så att det enda du behöver är lite undanflykter, svek och hyckleri.”

”Hur du ser till att folk lägger märke till dig. Det lättaste sättet att få folk att lägga märke till dig är antingen genom att spektakulärt misslyckande eller en spektakulär succé. Det första kan sätta stopp för din karriär för din karriär så försök koncentrera dig på det senare. Det lättaste sättet att verka framgångsrik är att utnyttja någon annans hårda arbete som ditt eget, vare sig det rör sig om någon annans uppfinning, deras företag eller briljanta idéer. Detta är lätt om du redan är rik, då kan du helt enkelt köpa ut dem. Om pengar är ett problem finns det andra utvägar: se till att bli placerad i ett projekt som nästan är färdigt – en stor sporttillställning som de Olympiska spelen till exempel – och ta åt dig äran när allt går av stapeln. Se bara på hur politiker alltid tar åt sig äran för goda ekonomiska nyheter, men alltid skyller dåliga nyheter på sina föregångare. Precis så ska du göra. ”

”Bygg byråkrati. Du kommer att behöva en veritabel armé av byråkrater för att sköta de svällande departementen i din nya statsapparat. Detta skapar inte bara arbetstillfällen och snabbt avancemang för en massa oppurtunistiska individer, eftersom de är totalt beroende av din välvilja kommer de också alltid att lyda dig. Så länge du ser till att de olika departementen konkurrerar med varandra så kommer deras inbördes rivalitet att försvaga alla hot mot din suveräna makt. Kom ihåg att bara anställa tröga administratörer utan någon verklig talang. Lenin underskattade Stalins ambitioner när han gjorde honom till partisekreterare för bolsjevikpartiet. Lenin insåg till slut vilket hot Stalin var och skrev ett brev till kongressen och rådde dem att göra sig av med honom, men det var för sent. Om Lenin inte fått stroke skulle Stalin kanske bara varit en liten fotnot i historieböckerna. Sådana är ödets nycker.”

Hör intervjun ovan HÄR PÅ UR PLAY (det gick inte att bädda in den).

Detta påminner mig om den fd moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson som i ”En bok – en författare” intervjuades angående sin bok ”Knapptryckarkompaniet – rapport från Sveriges riksdag” och där sade att moderater och andra partier medvetet väljer riksdagsledamöter utan kunskaper och utbildning, för att överlåta allt till tjänstemännen, som är utbildade och kan framföra underbyggda åsikter, men som däremot kan avskedas och därmed är helt beroende av partiledningen (minut 22-24). Hör själva i denna halvtimmes intervju med henne (för övrigt röstade visst Aschberg på moderaterna i senaste valet – hör här min 30:40, vilket naturligtvis inte ska förstås som att det råder diktatoriska tendenser inom moderaterna som kan appellera vissa, utan som att Aschberg utvecklats som person och blivit moderat). Jag råder er verkligen att se den 30 min långa intervjun med Anne-Marie Pålsson – det måste ni. Ett avslutande citat från ”Hur man erövrar världen” bara.

”Propaganda är ett mycket intressant redskap. Kom ihåg att sanningen är relativ. Fakta behöver bara vara så sanna som du vill att de ska vara. En skicklig propagandamakare kan få de mest nesliga lögner att verka trovärdiga och de mest uppenbara sanningar att verka osannolika.”

Detta måste ju vara genusforskarnas handbok – äntligen har jag funnit den!  Jag måste läsa den på riktigt, den kan hjälpa mig att bereda vägen för min kommande valkampanj som kommer att leda till den världsregering vi egentligen inte vill ha, men som, om jag leder den, är helt legitim, för då är ju förutsättningarna för en fredlig utveckling på planeten och maximal galenskap optimal, vilket kommer att leda till lösandet av flertalet vetenskapliga problem, bland annat de välkända matematiska Millenieproblemen  – och därför ska det kommande riket heta Millenieriket – låter väl bra? 😉 Fast det är kanske redan taget… har ni något annat namnförslag? Hoppas inte ni tror att jag har storhetsvansinne nu, det är bara en naturlig del av utvecklingen att det blir så, det har jag räknat ut genom att forska inom det nya tvärvetenskapliga området New World Order-matematisk teori utan genusperspektiv. Kan någon lägga in det området på wikipedia åt mig? Jag är upptagen med att lösa millenieproblemen – just nu detta – som ni ser även inkluderar genus (om ni klickar på bilden):