Vetenskapsrådets replik i trumpetfrågan!

Jag skrev som bekant en artikel ”Vetenskap eller galenskap?” som publicerades den 28/2 på SVD Brännpunkt. Idag den 7/3 publicerades Vetenskapsrådets replik.

VR:s generaldirektör Pär Omling skriver: ”Här finns flera sakfel: Vetenskapsrådet har beviljat ett individuellt postdoktorstipendium att använda till två års vistelse vid Royal Scottish Academy of Music and Drama i Glasgow, inte stöd till ett forskningsprojekt.”

Givetvis beviljas inte postdoc-stipendium om man inte gjort en projektbeskrivning (den vars sammanfattning återfinnes i VR:s projektdatabas). Att vistelsen är i Glasgow är irrelevant. VR har beviljat pengar för en vistelse där det som ingår i projektbeskrivningen är det som skall studeras. Att kalla det ”vistelse” eller ”forskningsprojekt” är inte huvudfrågan här.

Vidare:”Ansökan är inte granskad av någon genuskommitté utan har granskats av en postdoktorkommitté med humanistisk och samhällsvetenskaplig kompetens.”

Dels har jag inte explicit påstått att det är granskat av genuskommittén, även om man givetvis kan uppfatta det så. Jag har dock nämnt genuskommitténs existens och (underförstått) ifrågasatt den. Att inte denna kommitté är inblandad i det aktuella projketet tydliggör för övrigt i än högre grad vilket genomslag genusforskning fått inom andra discipliner. Jag har heller aldrig påstått att projektet fått någon förtur.

Vidare: ”Sett till olika forskningsområden är det särskilt viktigt inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området att Sverige ökar internationaliseringen.” Jag håller med, men detta konstaterande utgör på intet sätt en replik till mitt inlägg.

Genusperspektivet kostar pengar

Som generaldirektör för VR kan naturligtvis Omling inget annat än försvara beviljandet av ca 700.000 kronor detta postdoc-stipendium. Min kritik sträcker sig givetvis långt utanför detta specifika projekt, det är det jag menar när jag skrev att ”projektansökan talar för sig själv” – den som inte inser detta är hemmablind, vilket man ska ha förståelse för.

Vetenskapsrådet jobbar dock aktivt med jämställdhet. ”Gamla manliga strukturer och förutfattade meningar kan ligga bakom orättvisorna” påpekade man så sent som år 2006 i en självkritisk rapport. Där skriver man också: ”Dessuom finns områden där männen dominerar mer, medan det omvända är ovanligt. Forskarsamhället är med andra ord ännu inte jämställt och särskilt inte i toppen”. Jag har redan påpekat att på till exempel Tiina Rosenbergs institution återfinns 89% kvinnor och 11% män. Vi MÅSTE få fler män att intressera sig för genusvetenskap – men hur? Det kanske vore rimligt att tvångsinta dem – för jämställdhetens skull givetvis. Sedan kan de inte hjälpas att de hade tänkt sig en annan karriär….

Jag noterade förövrigt just att Vetenskapsrådets biträdande generaldirektör, Gunnel Gustafsson, i sitt CV som ligger uppe på VR:s hemsida har ett antal publikationer under kategorin ”Gender and politics”.Men ett stort antal publikationer i andra kategorier också givetvis.

För att återgå till ämnet. Genusvetarna är i sin fulla rätt att bedriva sin egen genusforskning, men de ska inte, enligt min och många andras mening (flertalet akademikers), pådyvla sina teorier på andra vetenskapsgrenar. Jag kräver tex inte att matematik ska genomsyra andra vetenskaper, så varför ska genusvetarnas teorier genomsyra och tillämpas inom andra discipliner?

Nu är måttet rågat!

Jämställdhet är viktigt, liksom likabehandling av studenter oavsett kön. Men med vilken rätt ska genusvetarna tvinga professorer och andra forskare i övriga discipliner att syna sin litteratur och kursinnehållet ur ett genusperspektiv? Detta är förvisso inte en fråga för Vetenskapsrådet, men detta klimat banar vägen för en fortsättning på denna inslagna väg där man snart inom varje existerande vetenskapsgren kan göra sig en karriär på skattebetalarnas bekostnad genom att syna än det ena och än det andra ur ett genusperspektiv. Nu är måttet rågat!

Genus-vetarna?

Många känner sig tvingade att tillgodose allsköns önskemål från genusvetarhåll – ty allt annat betraktas som ett ställningstagande emot jämställdhet! Detta retoriska knep är orsakat av en från deras sida medveten begreppsförvirring. Tvånget är dock en illusion. Det räcker att ett antal personer ställer sig upp så rasar dominobrickorna en efter en.  Se bara den folkliga opinionen, som även inkluderar flertalet akademiker.